• Christian Pleijel

Tourist-to-local ratio


Det finns ett mått på destinationers attraktionskraft som kallas tourist-to-local ratio. FN definierar den som “Number of visitors (tourists and same day visitors) divided by the number of local residents in tourist destinations (average and in peak seasons or days) och räknar den som ”% of tourists of total local population”[1]. Man mäter alltså antal besökare per bofast.

Av världens alla destinationer har Andorra världsrekordet med 33:1. Bland städer toppar Miami statistiken med 16 besökare per bosatt, följd av Las Vegas (10:1), Dubai (6:1) och Edinburg (4:1)[2].

Genom Pelago och de föregående projekten Water Saving Challenge och Circular Water Challenge har vi sexton öar som är noggrant kartlagda vad avser antal bofasta, antal sommargäster och antal besökare av olika slag. Om vi räknar fram dessa sexton öars tourist-to-local ratio får vi följande värden:

Water Saving Challenge

Sein

Bofasta 216, besökare 46 360, ratio 215:1

Houat

Bofasta 242, besökare 60.600, ratio 250:1

Tilos

Bofasta 600, besökare 100.500, ratio 168:1

Ithaka

Bofasta 3.100, besökare 19.000, ratio 6:1

Vis

Bofasta 3.460, besökare 36 750, ratio 11:1

Lastovo

Bofasta 792, besökar 8.945, ratio 11:1

Cape Clear

Bofasta 125, besökare 25.750, ratio 206:1

Inisheer

Bofasta 260, besökare 150.530, ratio 579:1

Circular Water Challenge

Oaxen

Bofasta 87, besökare 5.300, ratio 61:1

Torsholma

Bofasta 70, besökare 251, ratio 4:1

Kökar

Bofasta 234, besökare 21.699, ratio 93:1

Korpo

Bofasta 880, besökare 35.090, ratio 40:1

Örö

Bofasta 4, besökare 25.020, ratio 6 255:1

Pelago

Möja

Bofasta 190, besökare 18.120, ratio 95:1

Sandhamn

Bofasta 106, besökare 102.677, ratio 969:1

N Stavsudda

Bofasta 12, besökare 120, ratio 10:1

Man baxnar över de värden som kommer fram, med mellan tio och tusen besökare per bofast på öar i Värmdö. Våra öar är små och sköra samhällen som oftast är starkt beroende av besöksnäringen.

Men man kan räkna på ett annat sätt också: i antal persondagar. I stället för att bara räkna personer räknar man hur många dagar personerna i respektive kategori uppehåller sig på ön. Då utgör varje bofast 365 persondagar, medan besökarna utgör 1 dag (day-trippers), 2-3 dagar (seglare) eller 60 dagar (sommargäster) på ön.

Man kan räkna på ett tredje sätt också: när antalet persondagar är högt, och när det är lågt. Sandhamn har 108 bofasta, 2.149 fritidsboende och c:a 100.000 besökare per år. En sommardag är antalet bofasta på Sandhamn c:a 100 medan antalet besökare är c:a 8.000 det vill säga 80:1.

Varför är det här intressant?

Ingen vet vad det kostar att ö-samhällen är så ojämnt belastade. På vintern sparas det på vatten, båtturer, skolor och annan service. På sommaren begär tiofalt, ibland hundrafalt, kanske tusenfalt fler människor maximalt av vad mobilnät, livsmedelförsörjning, energisystem, färjor, brunnar, natur, avlopp och dass klarar av.

En skärgårdsö är ett annorlunda, inte så hållbart, besvärligt litet samhälle. Städer, där de flesta människor bor, har en relativt stabil befolkningsmängd över året. Deras infrastruktur behöver inte vara tänjbar, medan ett skärgårdssamhälle har en befolkning som ökar tiofalt eller mer under delar av året. Det är kring detta samverkan behövs.

Är en ö egentligen två landskap, två samhällen? En ö slår verkligen om till ”sommartid”, till skillnad från dess vintertid.

Vem bestämmer över ön på sommaren och vem bestämmer på vintern? Vem äger naturlandskapet, kulturlandskapet, det tekniska landskapet? Vem bestämmer över öns båda framtider?

Vi var inne på detta spår då Pelago startade och skrev ”Sandhamn och Möja är vackra, sköra och växlande samhällen, gles glesbygd om vintern, tät glesbygd om sommaren. De stora variationerna sliter hårt på landskapet, på människorna och på infrastruktur t ex för vatten och avlopp.”

Vi jobbar på med frågan och hoppas ge en tydlig bild på vårt avslutande seminarium den 9 november kl 12-15 på KTH.

[1] https://www.un.org/esa/sustdev/natlinfo/indicators/methodology_sheets/demographics/ratio_localresidents_tourists.pdf [2] https://docs.google.com/spreadsheets/d/1vzaqDydGUZh8b1b56me_uuSXI-39Exo9VjbGVBDyZps/edit#gid=0

Senaste inlägg

Visa alla

Seminarium 9 november på KTH

Under två år har KTH, Värmdö kommun, Skärgårdsstiftelsen, och Ecoloop AB samarbetat i ett innovationsprojekt med finansiering från Vinnova. Syftet har varit att testa hur olika slags aktörer kan nå ef

Före Pelago

Företrädarna till projekt Pelago är beskrivna i bifogade artikel i Åbo Akademis tidskrift Skärgård. Tack redaktör Pia Årost https://www.linkedin.com/in/pia-prost-a8063969/