• Christian Pleijel

Hur vatten används och kan användas på Runmarö

Runmarö är en 13 km2 stor ö i Värmdö skärgård med 260 bofasta (varav 170 män) och 3-4.000 sommarboende (där finns 485 fritidshus). Alltså det typiska förhållandet på en skärgårdsö med tio gånger fler sommarboende än fastboende.


Det tar bara 10 minuter att färdas till Runmaro från Stavsnäs. 53.000 personer steg av och på Runmarö förra året (2019). Mot väster har ön branta stränder med barrskog, i centrum och mot söder en mer öppen karaktär med lövträd. Den består av kalksten och har en rik flora, rik fauna med många insekter, samt många insjöar – som ej används som vattentäkter. Runmarö saknar gästhamn men Storön i söder har en SXK hamn. Bra information finns från Länsstyrelsens "Ö-för-ö"-projekt 2017 på Runmarö ­­https://sv-se.invajo.com/event/länsstyrelsenistockholm/ÖförÖrunmöarö20170620. Här finns bara privata brunnar och inget kommunalt avlopp, endast enskilda avlopp och reningsverk. Vattenresurserna är hårt belastade, vissa delar problematiska.


Nu har de tre studenterna Ludwig von Werder, Framziska Hollweg och Johanna Lindroth från KTH inlett studier av Runmarö. De läser Sustainable Urban Planning & Design och undersöker hur dagvatten och grundvatten används och kan komma att användas på Runmarö. De har fått introduktionsföreläsningar om Värmdö skärgård, om småskaliga vatten- och avloppslösningar, och om öars särart och behov av Christina Wikberger, Mats Johansson och Christian Pleijel. För en dryg vecka sedan gjorde de ett första besök på ön och berättar:

- ”Vi fokuserade på hur vatten används på ön och tittade lite extra på vattenrelaterade strukturer såsom grävda diken, träsk/sjöar, regnvattenhantering på byggnader och grundvattenbrunnar.  

Ön gav intrycket av att ha en varierande natur med olika sorters växtlighet och topologi. Vi såg flertalet sjöar och grävda diken i marken, som verkade vara både äldre och nyare varianter. Utöver mindre regnvatteninsamlingar noterade vi inte mycket i den byggda miljön som tyder på hushållning eller återanvändning av vatten. På vissa tomter syntes ett flertal grundvattenbrunnar av olika typer, både grävda och borrade. 

På många av husen kunde vi observera bevattningsslangar och funderade över vilket sorts vatten som används för detta ändamål på ön. Skillnaderna i vattentillgång mellan de olika hushållen var, enligt en person vi samtalade med på ön, väldigt stora även inom mindre områden. 

Ludwig, Franziska & Johanna”


Studien är väl förankrad på Runmarö och i kommunen och kommer att ligga till grund för ett senare beslut om Runmarö ska utvecklas till en testbädd inom Pelago, och om de väljer att fortsätta studien av Runmarö på masternivå nästa vår.


PS Fotocollaget är från studenternas besök

© 2020 Värmdö Kommun     |     info@pelago.nu