• Christian Pleijel

Eget vetande och kollektiv kunskap

Kartläggningen av Norra Stavsuddas dricksvatten och avlopp har nått en mer detaljerad nivå vad beträffar dricksvattenkvaliteten i brunnarna. Här bor 12 helårsboende och 120 fritidsboende i 46 fastigheter som tillsammans använder c:a 1.200 m3 färskvatten per år. Nu har vattenanalyser gjorts på vatten från 24 av öns brunnar.

Man väntade sig stora brister i dricksvattenkvalitet, både mikrobiologiska och kemiska. Norra Stavsudda är en ö där många brunnar är gamla och alla fastigheter har egna enskilda avlopp – likt många andra skärgårdsöar.

På en mindre ö kan det vara svårt att hantera avlopp utan att komma nära egen eller grannars brunnar. Öns tunna jordtäcke och ytor med berg i dagen försvårar att styra avloppsinfiltrationen. Närheten till havet och öns litenhet samt topografi skapar ett begränsat grundvattenmagasin.

Men analysresultaten var inte alls så dåliga som många trodde. Endast tre av de 24 brunnarna klassades som otjänliga att använda som dricksvatten av hälsoskäl. Bara en brunn hade salt vatten.

En del brunnar fick anmärkning på något förhöjda värden på del av de mikrobiologiska indikatorparametrarna. Orsaken kan vara regnvatten som rinner in i dåligt tätat brunnsrör mellan berg och ovanpåliggande jord, eller som tränger ner i bergssprickor. Även för oss ofarliga jordbakterier kan föras ned till grundvattnet. Det kan även vara föroreningar från avloppsvatten. En inspektion av brunnsområdet kan många gånger avslöja orsaken till kvalitetsproblemet. Påväxt inne i gamla ledningar kan även vara orsaken till detta problem.

Färg i dricksvattnet noterades för flera brunnar. Jag har från flera dricksvattenkonsulter hört att färg har börjat uppträda i vattenproverna från bergborrade brunnar under det senaste årtiondet till exempel på Ljusterö och i Roslagen. En teori till färguppträdandet är att detta kan kopplas till försurningen som via atmosfären och nederbörden ägt rum under senare del av 1900-talet. Infiltrationen genom jordens humuslager och perkolationen (nedträngandet) av vatten till grundvattnet och den nivå där brunnsuttaget sker tar ca 30 år.

Med inspektion av brunnsområdet och för några av brunnsägarna eventuellt något filter för kemiska problem samt UV-rening för mikrobiologiska problem kan öns fastighetsägare få kontroll på vattenkvaliteten och kan utan oro använda brunnsvattnet som dricksvatten. De bör även fortsättningsvis vara sparsamma med vattenanvändningen för att inte få saltvatteninträngning.

De nu genomförda provtagningarna omfattar mer än hälften av öns fastigheter. Öborna har inte bara fått veta kvaliteten på deras eget brunnsvatten, de har också fått en unik, kollektiv kunskap om tillståndet för öns gemensamma resurs: grundvattnet. Skärgårdssamhällenas dricksvattenresurser har av tradition betraktats som en enskild angelägenhet. Det gäller även avloppen.

Kartläggningen av brunnar, dass och avlopp på Norra Stavsudda, som inleddes på försommaren, följdes av möten, föredrag och diskussioner under sommaren, och nu på sensommaren även innefattar provtagning av brunnsvatten, har lagt grunden för samtal om gemensamma lösningar. Grannar talar om och planerar för eventuella samfälligheter. Enskilda öbor kan få bättre vatten och billigare drift. Ön som helhet kan få ett mer hållbart vattenuttag och mindre utsläpp i öns tunna jordlager, som så småningom når havet. Ett mer professionellt vattenbruk kan ge jobb i skärgården.

Det är ett trendbrott som gör ön till en intressant testbädd, ett exempel på social ingenjörskonst som kan bli en förebild för andra ösamhällen.

Eget vett och allas tänk. Fortsättning följer.




Anders Nordström och Christian Pleijel

© 2020 Värmdö Kommun     |     info@pelago.nu